tisdag 20 april 2010

Arapaiman vann idag...

Efter alla träningstimmar med 25kg:s fiskar så trodde jag att jag var redo för en Arapaima. Men där hade jag FEL....
Efter 4timmar i en taxi(nära döden minst 2ggr) så kom jag äntligen fram till Greenfield Fishing Resort. Här har man lyckats ordna ett litet C&R-Paradis för äventyrs-sugna fiskare. Här går fisken före fiskaren(tar fotosessionen för lång tid så går fisken tillbaks utan foto). Men man kan inte klaga på livet här som fiskare heller. Längs ena sidan av sjön sö har man anlagt en gräsmatta och på andra sidan ser man bara djungel. Man har en egen Guide som i början sköter det mesta(kändes tungt att mest titta på första timmen). Men i takt med att guiden ser att det fungerar så får man mera svängrum(under guidens inflytande).

Jag har nu längtat i flera månader efter att få Fajtas med en vuxen Arapaima och bad således Guiden att sikta på enbart Arapaima. Efter bara en dryg timme så kom första hugget....Guiden gjorde mothugget(gjorde alla andra själv) och skrek genast ARAPAIMA!!!! .... Adrenalinet rusade och jag tog över spöt, men det kom ingen tokrusning som jag hade räknat med, utan det känndes som jag satt fast helt enkelt....Så jag tog i allt vad det gick och lyckades ta hem ett par decimeter...men då vaknade den till liv och helt enkelt sakta och lungt simmade bort från mig....Nu tog adrenalinet över och jag ställde på slirspärren ännumera(guiden hade redan ställt den på max vad grejerna tålde) och det knastrade och plingade i spöt som jag krampaktigt bände i.....Men fisken bara simmade, och simmade....(inte alls lika medgörlig som 25-kilos fiskarna förra veckan). I detta läge så skulle jag bara ha stopp på den tänkte jag, och tvingade slirspärren ett varv till....PANG....Linan gick av och kom som en serpentin flygande i ansiktet på mig....

OOHHhhh....Not good....Not good at all....Mumlar Guiden medans jag försöker förstå vad som hänt....

Guiden förklarade sen för mig att det GÅR INTE att stoppa dom de första rusningarna....

Efter ytterligare 3-4 timmar så fick jag en till Arapaima på, och denna gång respekterade jag Guidens inställning av slirspärren. Men efter att den rundat en udde och jag följde med ner i vattnet med spöt så....
...fortsatte den in i en vik, linan låg nu spännd mot land på uddens spets. Där inne i viken PARKERADE den. Efter 5min stillastånd(jag drog med hela min vikt i spöt under tiden) så bestämde den sig för att borra ner sig i botten och fastna där. Till min fasa så simmade guiden ut och försökte lossa den, men den hade då slitit sig.
Nog med Arapaima för idag tänkte jag och bad guiden om fiske efter "andra fiskar" resten av dygnet.....

Här har vi en Amazon Redtail.....



Här har jag fått en mal som jag inte än vet namnet på.


Denna fisk tror jag kallas Pacu(Thailändarna har egna namn på de flesta fiskar).


Den har samma tanduppsättning som Piraya men dock betydligt större....


I morgonbitti (senare idag igentligen) så har jag bokat en stadig frukost på strandkanten medans jag lägger upp en ny strategi för att landa en Arapaima...
Rapport kommer......



4 kommentarer:

  1. ja en del har det bra på andra sidan klotet, men jag tycker du ska ta och fundera på den där jätte tanken skulle ju va häftigt :) :) frågan är ju hur du ska få över fiskarna till sverige när du inte lyckas fånga nån sån där Arapaiman :) /Fredrik

    SvaraRadera
  2. Ha Ha...Dom blir nog fundersamma om man försöker checka in en 120kg Arapaima som handbagage....
    Ha det...

    SvaraRadera
  3. Kom igen nu Jens, du måste ju ta i lite:)

    //Team Mintu

    SvaraRadera
  4. Det är ju det jag gör!!!!!
    Jag har drillat fisk så jag tidvis ledsnat.(trodde jag tidigare var omöjligt...)
    Synd bara att jag inte fick någon mer chans på Arapaiman....Nu börjar jag mer och mer längta till "prickiga" på fluga...och även gröna monster...Vi ses på hälsingevattnen i sommar..

    SvaraRadera